Bladad kant på blockning

Jag började sticka en bladad kant för att göra en Pyttipannaliknande sjal. Detta gjorde jag medan jag läste Östen Dahls bok om nominalfraser i svenska dialekter. Mycket intressant bok. Kanske borde sjalen heta Östen?

Om du undrar hur det går till när jag läser böcker och stickar så handlar det om att min koncentrationsförmåga stärks med mångsysslande. Framförallt är det stickning som gör att jag kan koncentrera mig. Så jag lät iPaden läsa upp avsnitt för avsnitt i boken, medan jag lyssnade och läste på skärmen samtidigt som händerna rörde sig i stickandet. Jorå s'atte...

Här är i alla fall resultatet på blockning. Avigsidan ut.

Jag kan säga rätt ut att sjalen är för liten för min smak. Den är som en liten garntufs oblockad och inte alls sådär lång och skön som pyttarna ska vara. Så jag hoppas mycket på blockningen. Den är längre nu, men inte lång. Nåja.

Hypotenusan är knappa 120 cm lång (Yes, my darling, that's why you learn maths!), och jag vill gärna ha djupa sjalar minst 150 cm och grunda sjalar ännu längre. 

Sedan ville jag ju ha nån slags bladtippar. Vilket fick bli blad med spindelväv, eller nåt.

Och jag vet inte riktigt vad jag tycker om resultatet där heller. Får se när den är torr. Men som tur är dyker det ofta upp folk hemma hos mig som tar med sig mina stickade saker hem och använder dem. Så...

/Maia

- using BlogPress from my iPhone