När jag arbetade som hemsamarit en sommar fick jag hela tiden små virkade dukar av en tant som jag arbetade hos. Jag vet att man inte får ta emot saker, men just den här tanten var dement och blev vansinnigt arg om man inte tackade och tog emot. Ibland trodde hon att jag försökte förgifta henne och en gång glömde hon att säga till att hon åkte bort, så jag fick hämta en förstärkning för att vi skulle se att hon inte låg där inne. Vilket hon inte gjorde. Så i alla fall, till sist hade jag en liten hög med miniatyrdukar
Virkade små dukar är jättesöta, men vad ska man göra med dem. Det finns liksom inte någon plats för dem i vardagen. Man måste flytta på dem om man ska damma (jag säger om) och allt möjligt. Ändå blir man ju så löjligt förtjust. Alla mina flickor har haft samma känsla för de där dukarna, de är underbara, men vad ska man göra med dem.
Jag har fortfarande samma problem, så därför blir det inga fler smådukar. Tills nu. För nu har jag förstått att man kan göra smådukar, doilies, av mattrasor. Kolla på detta:
http://www.ladiesandgentlemenstudio.com/originals/megadoily/
En utmaning till sommaren?
/Maia
PS. Lösmaskorna förstår jag hur man får till, men hur gör man när man ska göra nedtag?
3 kommentarer:
Hi hi, det var roligt. När du skrev att man inte kunde ha dem till något så tänkte jag "Jo!!! Det är ju Barbie-mattor!" Och sen kollade jag in länken...
Det är som att en stor dröm går i uppfyllelse! Nu när jag är vuxen kan jag ju ha långt blondt hår, bjuda vänner på party, (byta namn till Jennifer om jag vill) ha högklackade skor och nu också en underbar virkad duk som matta i vardagsrummet. Precis som vi föreställde oss när vi var små och lekte med dina dukar :-)
Kan man inte sy ihop smådukarna till ett fantastiskt överkast?
#Annan. Så många var de dessvärre inte. Och de flesta har dessutom försvunnit i flera flickors lekar. Fast det var en bra idé... humhum
Skicka en kommentar