Alien-amigurimi

En UFO-mormor har fått ett barnbarn. Nu vill jag bara ha adressen så att jag kan skicka en liten Alien-amigurimi till dottersonen. Mormorn eller mamman, om ni läser det här: Skicka adressen!

Visst ser han lite ut som om han är en kusin till Yoda, med de öronen?

Hela amigurimin är virkad i ett enda stycke, utom öronen och svansen. Ögonen är broderade och öronen är stenhårt fastsydda. Man måste ju kunna dra jättemycket i dem och suga på dem och bita i dem utan att de går av.

Och så var det ju det där med naveln. Kunde inte låta bli att göra en gullig liten maggrop. Alla aliens är däggdjur vet ni väl.

Och så måste det ju finnas en knoppsvans att pilla på. Bra som stöd om en liten alien får för sig att den vill sitta på en gammal lime i köket.

/Maia

Pärla med virknål

Lite som en flickdröm är det att trä upp pärlor på det svarta virkgarnet och göra ett helt utflippat bokmärke med mängder av pärlor överallt. En syntdröm, sa Lsys. Kanske det.

/Maia

Utmaningen

Dottern Ss J har en grym mobil från illustra B&O. Kolla här. Utmaningen är inte bara att göra ett tajt fodral som passar till den rundade nederdelen.

Nej, utmaningen är att J vill ha en lösning på att få plats med hörlurarna i fodralet. Jag plockade – efter att ha testat andra lösningar – upp maskor på baksidan av fodralet och har börjat virka en ficka. Vi får se hur det går...

/Maia

PS. Jag tror inte J vill ha några pärlor på sitt fodral, men det kom med några på bilden.

En te-tingest

Äldsta dottern fastnade för en tehuva i en underbar bok som heter Enkel virkning. En sådan kan du väl virka till mig?

Problemet med mönster i böcker är ju att de oftast inte är virkade av restgarner, även om de ger sig ut för det. Färgerna matchar ju lite för bra bara, och det som ser ut som en lycklig slump är egentligen noggrann uträkning.

Så det blev en tur till Deisy Design igen. Drops Ice vinterbomull. Och en tehuva fodrad med svart bomull och med mellanlägg av fleece som blev över när A gjorde sina halsdukstingestar.

The eldest daughter fell in love with a tea pot warmer (what's the word again, I really don't remember and sister Donnellan is in Thailand... Ah, tea cosy it is, cheers, Kersti!) in a wonderful book named Enkel virkning (Easy crocheting). Oh, please, crochet one of these for me, Mum!

The problem with crocheting following patterns from books is that they are most oftenly not made out of left over yarn, even if they look like it. The colours match just a little bit too good, and what looks like sheer coincidence is in fact thorough calculation.

So I had to frequent Deisy Design once more. Drops Ice vinterbomull.  And a tea pot warmer lined with black cotton fabric and with an interlining of white fleece, leftovers from As scarves thingies.

/Maia

En dödskalletingest

Plötsligt händer det. Någon vill ha ett mobilfodral med mönster. Inte de gamla vanliga enfärgade, utan ett med bild på. En dödskalle och inte vilken som helst, utan det ska vara en "riktig dödskalle". En vante lämnas som mönster. 

Och här kommer den. Presenterad med lämplig bakgrund.

Suddenly the moment is there. The moment when all the people that settle for discrete black mobile covers keep quiet and someone boldly orders a cover with a picture. A skull, and not just any skull, but a "real skull". A mitten is produced and serves as a pattern.

And here it is. With a background that kinda goes with it, I think.

/Maia