Prinsesstårterosen som ull

När jag var liten gjorde min farfar rosor till tårtor. Massor. Och jag fick hjälpa till där i Pariserkonditoriet när Anders och jag var i Landskrona.

Till spinnträffen i Haga i Göteborg hade Roar (http://www.roarfibreandyarn.com) med sig ett topsband med Corriedaleull som såg ut just som sådana rosor. Rosa, rosa, med lite grönt. Jag paxade den och spann.


Och den blev precis sådär härlig som jag tänkte.

Jag spann i färgsektioner, och delade upp den andra omgången i kortare rapporter av färg så att det skulle bli ett melerat garn.


Jag har med mig ullen nystad på resan till Paris, men hittills vet jag inte vad jag ska göra med den. Den ska bli en present, men vad? Sockar vill jag inte göra för de slits, och så syns de inte. Kanske en tubsjal med flätor.

/Maia

Lil Weasel i Paris

I en av Paris överbyggda passager ligger garnaffären Lil Weasel (http://www.lilweasel.fr). Den är väldigt, smal och liten och man måste ursäkta sig för att komma fram till kassan, men alla garner som finns där är bara vackra och mjuka och sköna. Deras eget märke Lil Weasel finns i olika kvaliteter och jag köpte ett gult och ett blått nystan till små mössor.


En härva med Malabrigo Sock fick också följa med hem. Det är ett så fint garn, helt enkelt. Och bästa färgen, brunt och mörkrött.

Kommentarerna på Knitmap tyder på att ägarinnan talar bra engelska, vilket jag inte vet själv eftersom hon var vänlig nog att tala franska med mig. Men hon är väldigt trevlig i vilket fall som helst och jag skulle gärna gå tillbaka igen någon annan gång.

I morgon ska vi gå och kolla på Welcome to Nightvale, live, och sedan blir det hemfärd på lördag. Jag har med mig en slända och garn från Charlottendals gård, och så Davids tröja, som nu börjar växa sig ganska stor. Till sist.

/Maia

- - - - - - - - - -

Lil Weasel, 1 Passage du Grand Cerf, Paris, Ile de France.

Mönsterkonstruktion, teststickning och KnitPro-tippar

Jag håller på en del med mönsterkonstruktion just nu. Bara enkla saker, som sjalar till exempel. Just nu håller flera personer på med att sticka min Vintervinge och på vår Facebookgrupp kan jag se hur det går. Snygga saker blir det.

Och så håller jag på och teststickar en annan persons mönster. Och det ska jag inte kommentera mer eftersom sådant är hemligt ibland.

Men en sak kan jag säga: Jag är så trött på KnitPros utbytbara stickor. Jag fick ett fantastiskt set med Symfonie av mina älskade barn för många år sedan. Men sedan dess har så många av dem lossnat från sina hylsor. Och de lossnar alltid mitt stickningen. Och när man stickar med stora stickor i tunt garn är det inte lätt att lösa om ett par maskor börjar löpa. De där tipparna är för dyra för att bete sig såhär. Jag tror vi har limmat minst 20 av dem såhär långt.

I alla fall så har jag börjat med ett nytt mönster. Och detta är ett mönster som jag helt enkelt tänkte ut och ritade och räknade. Sedan stickade jag och det blev som jag tänkt. Stickmatematik, alltså!

Jag har gjort en del justeringar förstås, men detta är ändå något som kom ur min penna före det kom på mina pinnar.


Det ska bli en mycket avlång rundad sjal med en bred kant.

Så jag gick in på Deisy Design och sade till Linda: Vill du hjälpa mig välja ett garn? Och det ville hon! Det är inte helt enkelt att fylla ett funka-för-fläta-funka-för-spets-behov. Men till slut blev det något så vaniljartat som Drops Karisma.

Jag ville gärna ha ett kommersiellt garn, så att det skulle gå lätt att publicera mönstret. Och då är Karisma bra.

Ett problem med mönstret var att vänsterminskningarna inte blev lika definierade som högerminskningarna.

Men så gick jag till min resurssida för ökningar och minskningar: Knittinghelp (http://www.knittinghelp.com/videos/decreases). Där fann jag en variant på SSK (SSK "improved"): lyft 1 som rät, lyft 1 som avig, sticka ihop i bakre maskbågen. Och det verkar funka! Och det är dessutom enklare.

Detta om detta.

/Maia

- using BlogPress from my iPhone

Avvägning

Såhär gör jag för att veta hur mycket garn jag måste spinna på spole nummer två innan jag tvinnar. Jag väger av en tom spole och nollställer vågen. Sedan väger jag den första spolen med ull.


Här är det ungefär 150 g entrådig fårull från en fäll som herden kallade grå, men som är fantastiskt mörkbrungrå som spunnen. Jag kallar den för "den grå" i alla fall.

Ska bli kul att se hur den blir efter tvinning och efterbehandling.

En del vikt kommer att försvinna med tvätten dock, för det finns lite lanolin. Inte i närheten av så mycket lanolin som i de ljusare fällarna jag har dock.

/Maia
- using BlogPress from my iPhone

Ull. Bara ull.

Jag var klar med tvätten av ullen från fåret Ulla som jag fick av Bonden och Herden. Jag tvättade ur bunkarna och lade dem på tork. Samma kväll fick jag ny ull från ett lamm av Värmlandsfår som blivit biter av en hund och måst bli avlivat.

Långa bruna lockar med gyllene toppar fanns det på ryggen.


Och bottenullen var mörk.


Men så hade Bonden också med en plastsäck med en "grå" fäll. Och undertill såg den ju lite grå ut.


Men sorterad i kassar visade den sitt rätta ansikte och var brun. (Det var en hög vit ull med också. Och all ullen var hyfsat ren, faktiskt.)


Jag tvättade en 80 g i kallt vatten, kanske tre, fyra omgångar och lät den torka i solen. Och så började jag testspinna.


Oh glory! Om Ullaullen var fantastisk så är denna suverän. Jag behöver inte ens karda den.

Den är lite lik BFL, men med lite lanolin. Och lite spretigare, med strån som vill sticka ut. Undrar hur den blir tvinnad.

/Maia
- using BlogPress from my iPhone

Spinner från fåret Ulla

Bonden och herden var här med en fäll som de tyckte skulle passa till spånad. Ulla hette fåret och hon är inte mer bland oss så att säga så detta är nog det sista.

De talade om att det var ryaull, men Spinnare på Facebook är inte helt överens. Och kanske ligger det ull från två får i påsen.


Men det mesta är som totten till vänster och jag har köpt nya baljor som bara ska vara till ull. Och en kundkorg att lyfta upp ullen med.


En natt i kallt vatten under lock och två sköljningar och vips så var vattnet såhär klart!


När jag spinner det finns det massor med lanolin kvar, och det spinner tunt och fint. Inte mycket spill alls från ullen, dessutom.


Så nu ska jag tvinna och se om jag kan sticka en sjal till herden av garnet. Hoppas det blir balanserat nog och tunt nog.

/Maia

- using BlogPress from my iPhone

Kinnekulleullen

Hittade en påse med ull från Kinnekulle. Måste vara minst fyra år gammal. Men det är vackra lockar och den vägde ungefär 800 gram!


Det fanns några lockar svart ull, ganska mycket havregrå och mycket grå med bruna och svarta inslag.


Den kardar sig väldigt fint och jag hoppas att den spinner sig lika bra.

Det är massor med lanolin i den så garnet behöver en rejäl tvätt, men om det blir uppåt 600 gram kan det räcka till en kofta till en vuxen men inte alltför storvuxen person. Hoppas, hoppas.

/Maia

- using BlogPress from my iPhone