Oh, the twist

So this is how my Eco Merino and Swedish mixed wool yarn turned out. It is balanced but it is too loosely plyed, so I guess I need to give the singles some more twist.


The white merino sat waiting too long on the bobbin, though. Maybe that's the problem.

But this is my main issue with yarn making. The ply is too loose. The yarn is OK to knit, but it's not tight and nice. I'll have to deal with this.

The colourway of this yarn is very nice though, and it's 280 gr, so it's enough for a baby sweater.

/Maia


- using BlogPress from my iPhone

Har du alltid en stickning...?

En kollega frågade mig om jag har avsättning för allt jag stickar. Ehm. Ja.

Och har jag alltid en stickning på gång. En?

Och så påståendet att hon aldrig ser mig annat än med en stickning. Ja... Vi kanske bara ses på möten där vi mest ska lyssna? Och rätt sällan.

Men jag funderar på hur jag kan lyckas att höra dessa tre saker som kritik. Hur går det till?

Nå. I alla fall. Det är lördag och solen gick just upp. Och jag. Här är några saker som jag vill möta under dagen.


Den nykardade ullen av "Perssons blandning" som...


...kan bli såhär glänsande garn.


Eller koftan till Mini som fick ärmar under mötet igår. Den har säkerhetslinorna kvar uppe vid början på ärmen. Det ska inte vara en röd dekor där.


Men viktigast är nog att klippa upp Minis filt och börja med kanten.


Ärmarna på min Caramel får gärna också bli påbörjade.


Eller också kan jag göra en provlapp med Drops Belle i färgen maskros. Underbara färg!

/Maia


- using BlogPress from my iPhone

Jag spann våren!

Jag tog fram flätorna från Roar och spann dem. Tvinnade med vit Corriedale från Charlottendals gård. Och trots att namnet på färgställningen från Roar heter något med Nilen så verkar det som om jag spunnit våren. Lyckebergavåren.


/Maia

- using BlogPress from my iPhone

Lite spinn

Det har varit ett par extremt arbetsamma veckor och jag arbetar nu hemifrån ett par dagar. Så lite mer Ulla-ull blev färdigspunnen. 250 g. Kan faktiskt bli en liten kofta.


Garnet blev fluffigt och fint, men för löst tvinnat, vilket i sin tur beror på att jag spann det för löst. Men det funkar att sticka med!


Inomhus set det havregrått ut! Ju fluffigare det är desto ljusare är intrycket. Kolla på spolarna där det ser alldeles grått ut.

Så nu gick jag ner och hämtade en påse med Perssons blandning för att ha något nytt att karda.

Nytvättat och i dagsljus ser Perssons nästan kritvitt ut. Det är ljuset som reflekteras.


Persson-fåren ser mest fulgula ut där de går i hagen. Men som lamm är de ju vita. Hm.

/Maia


using BlogPress from my iPhone

Virkande vantar i handspunnet

Jag upptäckte att en del av det jag spunnit under året kanske inte riktigt lånade sig till stickning. En fin mössa till minsta brorsdottern blev det, men en del garn trivs visst bättre med virknålen. SÅ jag virkade ett par uppifrån och ner vantar.

Det gick åt cirka 110 g hemspunnet och jag använde virknål 3.0 mm. Jag började med en ögla som jag stickade 6 fm i. Sedan ökade jag 6 ggr/varv tills jag hade 30 m. Tummen är gjord med 14 m.

Jag virkade båda vantarna parallellt, genom att jag gjorde en sektion i taget med en tråd utifrån och en inifrån nystanet. När jag gjort en sektion lade jag undan den och gjorde samma sektion på den andra vanten. Lite som att sticka två vantar eller sockar på magic loop. I slutet fick jag repa upp lite på den ena vanten för att det skulle bli jämnt. Sånt är kul!

Det är rosa merino som tvinnats med en grov grå ull som jag köpte för många år sedan på Kinnekulle.
När garnet var slut behövde jag ett par muddar och då hade jag ett litet nystan med kedjetvinnat vitt garn i ull från Norge att fortsätta med. Det gick inte åt helt, men jag gissar att det kan komma väl till hands i andra projekt.
Precis som alla virkade vantar så sitter de perfekt och har en rörlighet fast de är riktigt tjocka. Rörligheten beror förstås på att de virkas i bakre maskbågen och inte genom båda maskbågarna. Det ger också en struktur på vantarna som gör att en del frågar om de är nålbundna.


- using BlogPress from my iPhone

Clovis - revisited

Jag håller på att skriva ner mönstret på min sjal Clovis, som jag har gjort så många gånger och fått mycket fina kommentarer om.


Faktum är att det var inte så svårt att göra diagram för Clovis som jag trodde! Kan bli svårare att fundera ut vad spm behövs i skrivna instruktioner dock.

Garnet är Helene Dehmers handspunna sockgarn från sockgarnsklubben i våras. Det ville bli en Clovis, och verkar funka fint! Just nu är det garnsallad dock.

/Maia

- using BlogPress from my iPhone

Prinsesstårterosen som ull

När jag var liten gjorde min farfar rosor till tårtor. Massor. Och jag fick hjälpa till där i Pariserkonditoriet när Anders och jag var i Landskrona.

Till spinnträffen i Haga i Göteborg hade Roar (http://www.roarfibreandyarn.com) med sig ett topsband med Corriedaleull som såg ut just som sådana rosor. Rosa, rosa, med lite grönt. Jag paxade den och spann.


Och den blev precis sådär härlig som jag tänkte.

Jag spann i färgsektioner, och delade upp den andra omgången i kortare rapporter av färg så att det skulle bli ett melerat garn.


Jag har med mig ullen nystad på resan till Paris, men hittills vet jag inte vad jag ska göra med den. Den ska bli en present, men vad? Sockar vill jag inte göra för de slits, och så syns de inte. Kanske en tubsjal med flätor.

/Maia

Avvägning

Såhär gör jag för att veta hur mycket garn jag måste spinna på spole nummer två innan jag tvinnar. Jag väger av en tom spole och nollställer vågen. Sedan väger jag den första spolen med ull.


Här är det ungefär 150 g entrådig fårull från en fäll som herden kallade grå, men som är fantastiskt mörkbrungrå som spunnen. Jag kallar den för "den grå" i alla fall.

Ska bli kul att se hur den blir efter tvinning och efterbehandling.

En del vikt kommer att försvinna med tvätten dock, för det finns lite lanolin. Inte i närheten av så mycket lanolin som i de ljusare fällarna jag har dock.

/Maia
- using BlogPress from my iPhone

Spinner från fåret Ulla

Bonden och herden var här med en fäll som de tyckte skulle passa till spånad. Ulla hette fåret och hon är inte mer bland oss så att säga så detta är nog det sista.

De talade om att det var ryaull, men Spinnare på Facebook är inte helt överens. Och kanske ligger det ull från två får i påsen.


Men det mesta är som totten till vänster och jag har köpt nya baljor som bara ska vara till ull. Och en kundkorg att lyfta upp ullen med.


En natt i kallt vatten under lock och två sköljningar och vips så var vattnet såhär klart!


När jag spinner det finns det massor med lanolin kvar, och det spinner tunt och fint. Inte mycket spill alls från ullen, dessutom.


Så nu ska jag tvinna och se om jag kan sticka en sjal till herden av garnet. Hoppas det blir balanserat nog och tunt nog.

/Maia

- using BlogPress from my iPhone

Kinnekulleullen

Hittade en påse med ull från Kinnekulle. Måste vara minst fyra år gammal. Men det är vackra lockar och den vägde ungefär 800 gram!


Det fanns några lockar svart ull, ganska mycket havregrå och mycket grå med bruna och svarta inslag.


Den kardar sig väldigt fint och jag hoppas att den spinner sig lika bra.

Det är massor med lanolin i den så garnet behöver en rejäl tvätt, men om det blir uppåt 600 gram kan det räcka till en kofta till en vuxen men inte alltför storvuxen person. Hoppas, hoppas.

/Maia

- using BlogPress from my iPhone

Harriet - the rock

Utanför Kumla fanns hon. För 250 kronor.


M fixade och skruvade och till sist spann hon som en katt och inte ett lokomotiv.


Och ullen från Roar nästan spinner sig själv.


/Maia
- using BlogPress from my iPhone

Flera projekt

Precis som med annat handarbete behöver man inte bara ha ett projekt på gång med spinning.



/Maia
- using BlogPress from my iPhone

Navajotvinnat - test

Jag har testat att navajotvinna en liten spunnen rest. Det såg väldigt mystiskt ut på alla videor men egentligen handlar det om att virka garnet i stora öglor medan man tvinnar det.


Det blir ett tretvinnat garn från samma nystan, och det kanske tar ett tag innan man får till övergångarna perfekt, men det ska nog gå.

Det går att göra medan man spinner på sländan också, men det har jag inte prövat än. Då spinner man en bit och plockar sedan upp en stor ögla från en längd av det spunna. Sedan tvinnar man tills det bara är en liten ögla kvar och parkerar den på kroken och spinner vidare. Typ. Måste pröva detta i alla fall.

/Maia
- using BlogPress from my iPhone

Polkasjal

Jag har börjat sticka med det handspunna Lyckebergagarnet. Det är supermjukt och aningen ojämnt, men det blir en trevlig sjal med enklaste mönstret.
/Maia
- using BlogPress from my iPhone

Smaragdgarn

En grön och två gula äggfärgpluppar. 35 gram kardat Lyckebergagarn. 5 dl vatten och 4 msk ättika. Mikro 1 minut i taget tills vattnet är klart. Solsken.


Och idag har jag beställt mig en riktig slända!
Maia
- using BlogPress from my iPhone

Närproducerat

True story.
/Maia





















- using BlogPress from my iPhone

Spunnet för hand och på väg till min hand

Två saker har jag gjort idag. Jag gick in på VickeVira på Etsy och köpte det här garnet. Det heter Morning Mist och är handspunnet och det ska bli det garn som jag stickar min Clovis i. Den Clovis som ska vara mamma till mönstret jag ska skriva.

Och sedan gick jag med i Happy-go-knittys Nordic Sock Club. Jag har prenumererat på tre månader med ännu mer härliga garner. Hundra gram per månad och i färgen... Nordic Earth. Det fanns Nordic Sky att välja på också, men jag är nog mer jord.

Jag som aldrig stickat med handspunnet garn förut.

/Maia