Gör om. Gör rätt.

Det där med att göra om har aldrig varit min melodi. Blir det fel så hamnar det i lådan. Eller också blir det snett och konstigt. Mer sällan kommer serendipiteten in och låter misstaget bli till skön konst och ett slutresultat härligare än grundtanken någonsin varit.

Men den senaste tiden har det varit annorlunda. Jag har läst orden "Gör om. Gör rätt." i flera statusrader på Facebook. Budskapet i statusraderna förefaller politiskt - men är det inte för mig. Jag läser det mer generellt och blir bara glad att jag tar mig tid lugn och stillhet att göra om. Göra rätt.


Den underbara koftan jag stickar började ju i ambivalens. Jag visste inte om det skulle bli slätstickning eller vad det skulle bli. Tre, fyra släta varv in på koftan bestämde jag mönster.

Allteftersom stickningen växt under mina händer, så har jag märkt att just dessa släta varv saboterade nederkanten helt. Den lilla krull som det första varvet skulle ge försvann helt i ett jätteuppvik. Och trots att jag såg detta, tog det ett bra tag innan jag fattade mod och började tappa mönsterraderna maskor helt ner till resåren och hämta upp dem med virknål. Göra rätt.

Det kommer att ta tid. Men jag är bedrövligt nöjd med att ha gjort det.

Längst upp på bilden syns det hur det blir när det blivit rätt. I mitten en upphämtning på gång.

/Maia

- genom BlogPress med iPhone

Ananassjal nr 2 klar

Nu är den andra ananassjalen i ordningen färdig. Stickad av gammalt garn som jag köpt billigt någon gång. Jag får återkomma med namnet för jag nystade in sista gördeln i sista nystanet som finns kvar.


Sjalen väger 383 gram(!) och är stor som en filt. Längre än från hand till hand med utsträckta armar. Fotomodellen är J som fryser trots sjalen.


Nu måste jag finna mig ett nytt projekt medan jag stickar vidare på koftan.

/Maia

- genom BlogPress med iPhone

Skapa en bakgrund

Det finns många bra sidor med bakgrunder på nätet. På BG-patterns kan du skapa din egen.

Ha det så trevligt.

/Maia

Jag är utmärkt

I bloggvärlden cirkulerar utmärkelser. Det är som en slags hemlig-kompis-kedjebrev fast inte hemligt. Det går till så att du får en utmärkelse av en bloggkollega och ombeds utföra en utmaning och sedan sända utmärkelsen vidare.

Jag fick utmärkelsen av Lotte på Akleja. Tack, Lotte! Gå dit och kolla med en gång, för hon har roliga amigurimisar och länkar dessutom just till två roliga utlottningar av garn, där tiden snart går ut. (Själv deltar jag inte i de utlottningarna. Vill inte riskera att få mer garn just nu...)

Utmaningen

Själva utmaningen går ut på att skriva sju intressanta saker om sig själv. Intressanta? Svårt att säga vad som är intressant. Men när det handlar om en utmärkelse måste man förstås bjuda till.

1. Jag har en underbar man som jag varit gift med mer än halva mitt liv.
2. Jag har fem underbara barn som gör mig glad hela tiden.
3. Jag har ett kaos på mitt sängbord. Det hjälpte inte att skaffa ett större bord. Kaoset ökade proportionerligt...
4. Jag arbetar som språkforskare och blir fortfarande förvånad varje gång någon säger: "Forskar du om svenska? Det kan du ju redan!?"
5. Jag är en Gadget Girl. Gillar små apparater.
6. Jag äter inte bröd, potatis, ris eller pasta. Men jag äter fett. Tack och lov, för nu väger jag inte livsfarligt mycket längre.
7. Jag skriver i minst fem bloggar, varav tre arbetsrelaterade. Min privata blogg är Tillbakalutat.

De utmanade

Jag vill gärna sända utmärkelsen till följande sju bloggare:

• Socker, salt och citron (för hennes otroliga kreativitet och vackra smycken på Mami design)
• Stunder av lycka (för hennes tokfina tårtor)
• Skrytekroken (för hennes alla fina stickningar och syningar till barnbarnen)
• Krokning (för hennes tilltag att starta en blogg enbart om denna fina teknik)
• Hildes hekle-strikkeri-hurra! (för hennes hänförande bilder och den underbara bloggrubriken med sitt Hurra!
• Mina maskor och stygn (för hennes underbara kalenderstickningar)
• Stickebloggen (för hennes fullkomligt tokgalna bilder och för att den handlar om så mycket mer än stickning)

Ni får väldigt gärna ta emot utmärkelsen utan att anta utmaningen. Men om du skulle vilja fortsätta kedjan ska du skriva ett inlägg där du länkar tillbaka till mig, publicerar bilden, skriver sju saker om dig själv och länkar vidare till sju andra bloggar som du tycker är utmärkta.

/Maia

Progression

Arbetet fortgår. Jag har nystat 100 gram till för det ska bli en rejäl sjal det här.


Minst två rader till.

/Maia

- genom BlogPress med iPhone

Utlottning av underbara stickor

Passa på nu och lägg en kommentar i Ginas stickblogg! Då har du chans att vinna de underbara och flexibla KnitPicks-stickorna.

/Maia

Återvinning och paket

Kolla här på bloggen How about orange! Hon gör presentrosetter av gamla tidningar. Mycket finare än köpta!K

/Maia

Mer ananas

Som jag skrev igår behöver jag ha något annat igång samtidigt som jag stickar de tråkigare partierna på koftan. Så jag repade upp ett misslyckat tröjprojekt i grönt lite ojämnt bomullsgarn och fick ett nystan på ungefär 230 gram.

En till sjal ska det bli. (Eller en sjal till? Jag är lite ordvill just nu men skrev den ordföljd som intuitionen gav mig. Troligen handlar det om att sjalar ännu inte är aktuella i kontexen och att jag därför föredrar att placera ordet sist.)


Garnet är kraftigare och lite mjukare än det mörkbruna jag använde sist och resultatet blir mulligare och troligen varmare.

Detta har varit en ovanligt stickig och virkig helg med mycket filmtittande. Det lär inte gå undan lika fort med projekten under veckan som kommer.

/Maia

- genom BlogPress med iPhone

En kofttingest påbörjas

Mina handarbetsaktiviteter den här veckan har helt och hållet ägnats uppläggning och upprepning. I min inventering upptäckte jag att jag har tillräckligt med Drops Karisma (naturvit) för att sticka en kofta och när jag började kolla efter mönster såg jag att min absoluta favoritkofta faktiskt stickas med just Karisma. Och jag har tillräckligt med garn.

Jag lade upp för bakstycket. Stickade ett par varv. Och repade upp.

Efter lite funderingar bestämde jag mig dock för att det inte var en sådan kofta jag ville ha med just detta garnet. Jag vill ha en varm kofta att använda t.ex. när jag åker med på dialektundersökningar i kalla bygdegårdar. Eller när jag sitter i en kall seminariesal.

Så valet föll på ett mer neutralt koftmönster med en liten söt kant.

En stor fördel med detta mönstret är att det stickas fram och tillbaka på rundsticka. Framstycken och bakstycke i ett. Inga sidsömmar. Och sedan gör man två armar och stickar samman dem med bålstycket. Väldigt trevligt. Montera är inget kul alls.

Men jag har bara en enda färg, så det fina oket på bilden blir inte av. Istället har jag valt att göra ett vitt-i-vitt-mönster ungefär som det som finns på den här babykoftan, från boken BARNKLÄDER – Sy och sticka till barn 0-3 år.

Jag väljer att göra det med tre räta + en avig på rätsidan och sedan ett helt varv med aviga. Mönstret blir inte alls lika distinkt i ullgarn som i bomullsgarnet i babytröjan, men väldigt trevligt ändå.

Så varför blev det så många upprepningar? Jo, jag stickar tydligen aningen för löst, så jag fick gå ner i storlek ett par gånger när jag såg att koftan skulle bli alltför stor. Nu är jag dock på G som det så vackert heter.

/Maia

Jag är ganska säker på att det kommer att bli pauser i det här arbetet. Några småsaker. Kanske någon sjal?

Trådarna fästa på sjalen

Så var den klar. Den första ananassjalen.


Eftersom det bara fanns 200 gram garn så blev den lagom liten att ha runt halsen på vintern eller över axlarna på sommaren.

Men jag ska göra fler. Större. Jag har 400 gram mörkrött garn.

/Maia

- genom BlogPress med iPhone

Tro det eller ej

Här är mitt lager. Det deprimerande är att det är så mycket. Det uppmuntrande är att det finns några garn som det är så mycket av att det räcker till plagg.


Bomullsgarnerna ska definitivt få bli farmorsrutor. Det är lite olika grovlek. 8/4 och 8/8 för det mesta men det fungerar om man blandar dem.

Men... det är en utmaning. Det är det.

/Maia

- genom BlogPress med iPhone

Under arbete

Jag hade idag turen att få besök av min brors tre barn. Den minsta är inte två ännu. Därför kunde jag med gott samvete sitta och "passa brasan" och virka halva dagen.

Sanningen att säga så var jag uppe klockan strax efter sju och virkade också. I sängen.

Jag hade tvåhundra gram av ett tunt merceriserat bomullsgarn i brunt. Det låg hoptrasslat i en låda i tygaffären för ett par år sedan och kostade ungefär 15 kronor. Och sjalen får bli så stor som garnet bestämmer.

Så här långt hade jag kommit ungefär mitt på dagen.


Och ikväll ska vi hem till goda vänner med virkningen. Sitta och planera vuxenresa till Paris med en virkning i händerna. Kan det bli bättre?

Kanske möjligen då att möta våren i Paris i fin ananassjal.

/Maia
- genom BlogPress med iPhone

Inflytande.se

Detta var det roligaste idag. På Inflytande.se står det att Tingestar är "en inflytelserik blogg i Sverige".

Jag undrar hur de räknar då? Något måste ha gått fel. Men kul är det. Kan man ta med det i sitt CV, tro?

/Maia

Ananastest

Tack vare bra bilder på flera andra bloggar tror jag det kan bli en ananassjal. Lite med mitt eget stuk, men det är ju bara bra.


Jag har suttit och testat mig fram med ett kvarts nystan vit Raggi. Garnet är slut nu, men jag tror att jag har koll på hur jag ska fortsätta. Några lösmaskbågar är för långa, men dem ska jag märka ut inför den riktiga sjalen.

Eftersom jag troligen inte har tillräckligt med garn för den jättesjal jag egentligen vill ha, så får det bli en mindre sjal, en utmaningssjal, den här gången.

Återkommer när jag nystat det bruna garnet.

- genom BlogPress med iPhone

Vill!

Jag har gripits av en feber. Jag vill. Vill. Vill!

Jag vill virka en ananassjal. Och inte vilken som helst. Jag vill virka en sådan som Ilsefin har i sin blogg. En nerifrån-och-upp-sjal med mycket florkänsla och inga tunga delar. Jag har har en stor, stor härva fint brunt bomullsgarn som jag vill använda, så det går inte mot min utmaning, tvärtom.

Nu ska jag bara hitta ett mönster. Och det är faktiskt inte det enklaste.

Jag har mejlat en snäll person som svarade i en tråd på Hemmets Journals hemsida, men det är inte säkert att det ger något, eller att det ens är en liknande sjal. Googla på pineapple shawl pattern så ser ni hur svårt det är att hitta rätt typ. De flesta är halvcirkelformade och ser ut som omarbetade dukmönster. Rätt kul, men det är inte det jag är ute efter.

Men ska den som ger sig. Jag går till biblioteket.

/Maia

Under arbete: Filtad tingest

Ibland vet jag inte riktigt vad det ska bli för något när jag handarbetar. Därav namnet på bloggen faktiskt. Tingestar.

Som idag. Jag hade lite Drops Alaska kvar i en grå nyans och så var jag egentligen sugen på att testa att göra en liten filtad väska. Men garnet räcker ju inte till det, så det blir vad det blir.


En tingest.

Jag krokade en botten och krokade sedan vidare runt tills garnet tog slut. Efter lång filtning i köket rengjorde jag ett mjölkpaket och trädde den filtade tingesten på bottnen för att formas.


Den ska nu torka och fodras med vackert bomullstyg och kanske få en dragkedja. Månne blir det en liten necessär?

/Maia
- genom BlogPress med iPhone

Virkade vantar klara

Lsys ville ha virkade vantar. Med lite vidd nedtill sa hon en gång. Gråa sa hon en gång.


Mitt egenpåhittade mönster fungerade inte eftersom jag uppenbarligen börjat virka lösare, så jag fick börja om massa gånger. Och till sist fick jag jobba på fri hand igen. Så kan det gå.

Det är i alla fall numera 30 fm i vantkroppen och 15 i tummen. Garn Järbos Raggi.

/Maia

- genom BlogPress med iPhone

Nya tekniker: Nålbindning och gaffelvirkning

Om jag nu inte får skaffa nytt material kanske jag skulle kunna ge mig på några nya tekniker. Under 2009 började jag med krokning (tunisisk virkning) och fastnade i den tekniken ett tag. Medan jag letade efter instruktioner för krokning fick jag förstås nys på en hel hög andra tekniker, som nålbindning, smygmaskvirkning, tvåändsstickning och gaffelvirkning.

Kollegan L-J berättade om hur han och hans syster försökt få rätsida på (jag gillar verkligen när handarbetstermer blir idiom) hur man nålbinder. Jag blev förstås lika nyfiken, så nu på morgonen har jag varit ute och kollat lite videor på YouTube.

Det förefaller verkligen vara lite olika bud om denna gamla teknik. I grunden går den i alla fall ut på att man har en lång ulltråd på en nål och att man i princip syr maskorna och drar igenom tråden helt. Då får man ett arbete där varje maska är låst och om en tråd går av i det färdiga plagget finns det ingen risk att plagget repas upp.

Här är en video som var den bästa jag sett hittills, men det finns som sagt många tekniker så jag tror det bästa är att titta på så många man kan och dessutom läsa på lite.



En annan källa till kunskap är Yle.fi. De har en instruktionssida som visar ett annat sätt att hålla tråden, med både video och bild-för-bild-instruktion. Dessutom har de en sida med gaffelvirkning.

Jag kanske inte sätter igång med det här direkt, och om någon av er läsare har bra tips om ställen på nätet där det finns bra instruktioner, så dela gärna med er bland kommentarerna.

/Maia

Filtad halsbandstingest

Jag håller på med att testa olika sätt att göra filtade halsband. Här en stickad mossgrön snodd med filtad pärla och två andra pärlor.


Färgen på bilden gör inte alls halsbandet rättvisa. Jag hoppas också på att väninnan G på Mami Design kan ge mig lite tips om lämpliga hängen. Kan du det?

/Maia

- genom BlogPress med iPhone